Historik
Svensk Hemslöjd 100 år
1899–1999
I oktober 1899 instiftades Föreningen för Svensk Hemslöjd av Lilli Zickerman med prins Eugen som ordförande. (bilder på Lilli Zickerman och pris Eugen)
Man såg hur den moderna industrialismen höll på att kväva den gamla folkkonsten, hur böndernas vackra målade möbler, bonader, vävnader och verktyg skaffades undan och ersattes med industrivaror. De gamla teknikerna höll på att glömmas bort. Lilli Zickerman studerade hela landets gamla slöjd, särskilt textilierna. Hon fick folk i bygderna att ta upp den gamla kunskapen.
Nya modeller togs fram efter gammal förebild men anpassade till moderna krav. De såldes sedan i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm som snart nog blev tongivande och påverkade smak och inredning, främst hos den välsituerade medelklassen. Pengarna från försäljningen fick tillverkarna del av och de gamla hantverksteknikerna levde vidare. Traditionen från den tiden lever kvar och förvaltas av Svensk Hemslöjd.
Lilli Zickerman inventerade svensk folklig textil över hela landet. Hon tog fotografier som färglades. 24 000 bilder från hennes inventeringar finns bevarade i Nordiska Museet.
Lilli Zickerman var apotekardotter från Skövde där hon sålde egna mönsterkompositioner. Detta jämte en kurs vid Handarbetets Vänner sy- och vävskola tycks ha varit hennes enda formella meriter för den kommande verksamheten. 1897 års Stockholmsutställning hade en stor avdelning med äldre och nyare slöjd.
Denna utställning tycks ha en väckande inverkan på henne. Ofta återkom hon senare till hur den påverkat henne och hur mycket vackrare den äldre slöjden var än den moderna. Även om den tekniska kunskapen ännu fanns hade känslan för färg, mönster och kvalitet förflackats.
Hem Butiken Historik Föreningen Kontakt/öppettider
Prins Eugen som ordförande
Utan pengar och förbindelser lyckades hon intressera kronprinsen, sedermera Gustav, att ställa sig som beskyddare för en förening med syfte att utveckla den svenska slöjden. Prins Eugen blev dess ordförande och en rad kända stockholmare ingick i styrelsen. Föreningen grundades den 7 oktober 1899 och fick namnet Föreningen för Svensk Hemslöjd. Prins Eugen förblev dess ordförande till sin död 1947. Genom hans insatser blev hemslöjden socialt accepterad, vilket var orsaken till dess framgång.
Butiken får en central plats
En försäljningslokal ordnades i Stockholm. Slöjdare söktes upp, fick material och mönster till sina arbeten. Inlämningsställen för slöjdprodukter ordnades på många ställen i landet. Möbelsnickerier, knyppelskolor och vävkurser inrättades. Omsättningen steg för varje år och föreningens vår- och höstutställningar var evenemang där publiken trängdes och tidningspressen berömde. Genom många och långa resor fick Lilli Zickerman insyn i den folkliga slöjdens karaktär i olika delar av landet.
De mest kända konstnärerna
De mest kända konstnärer som försåg Svensk Hemslöjd med modeller i början på 1900-talet var Anna Wettergren-Behm, Lotten Zeinwoldt, Lars Israel Whalman, Elsa Gullberg, Märta Måås-Fjetterström och Märta Ghan. (Källa "Lilli Zickermans Bästa").
År 1903 bildades Vadstena knyppelskolor på initiativ av Ingeborg Petrelli och verksamheten anslöts till Svensk Hemslöjds. Den första lokala hemslöjdsföreningen bildades i Leksand 1904. Initiativtagare var Gustav Ancarkrona
Betydande utställningar
För att sprida intresse och kunskap om hemslöjden har föreningen själv anordnat eller deltagit i en mängd utställningar. Här följer några av de största: Stockholm 1909, Baltiska utställningen i Malmö 1914, jubileums-utställningen i Norrtälje 1922 samt bostadsutställningen i Göteborg 1905.
Utställningar utomlands har bl a varit: London 1920 och 1931, Paris 1925, där föreningen tilldelades Grand prix för de utställda textilierna och guldmedalj för spetsarna, Basel och Zurich 1926, Amsterdam 1928, Chicago 1934, Paris 1937 och på Världsutställningen i New York 1939.
Världsutställningen i New York
Vid världsutställningen i New York 1939 visade Sverige det bästa man kunde uppbringa inom olika tillverkningsgrenar av föremål i trä, textil, silver och annan metall samt keramik. Där fanns även alster av hemslöjd, vilka fått en modern formgivning (Swedish modern). Hemslöjden kom att bidra till en stil som på bostadsområdet innebar ljusa interiörer, lätta flyttbara möbler och textilier som vävts i klara, gärna blonda färger, samt en sparsam dekor.
Spridning av kunskap
Flera skolor och kurser upprättades för att bevara och sprida kunskaper om tekniker och mönster inom den svenska slöjden. Detta var en framträdande roll i hemslöjdsföreningarnas verksamhet. År 1913 upprättade föreningen i Vittsjö en vävskola under ledning av Märta Måås-Fjetterström för vävnad huvudsakligen av större mattor i rölakan och flossa. Mellan Fjetterström och föreningen träffades ett avtal som förband henne till att utbilda 5 frielever per år. År 1919 grundade hon en egen verkstad i Båstad. Genom ingripande av föreningen för att bevara den utdöende konstarten knyppling med de fintrådiga spetsarna, grundades i Vadstena hösten 1903 en knyppelskola.
1912 bildades Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Det hade enligt somliga källor skett på initiativ av Leufvén. Den appell som sändes ut i förväg var emellertid undertecknad av Stina Rodenstam, Emma Zoorn, Oda Berg och Elisabeth Cedercrantz. Riksförbundet bildades delvis i opposition mot Föreningen Svensk Hemslöjd.
